Jag tror inte att kvinnokroppen mår bäst av att vi behandlar den som om den fungerar likadant varje dag.

Energi, återhämtning, styrka, sömn, humör och hur vi upplever belastning kan förändras genom menscykeln och genom olika faser i livet.

För mig handlar cyklisk träning inte om att skapa ännu fler regler.

Det handlar inte om att du får träna hårt vissa dagar och måste ta det lugnt andra.

Det handlar om att börja förstå din egen kropp bättre.

Att se dina signaler.

Att förstå när kroppen har kapacitet att bygga, när den svarar bra på mer belastning och när det faktiskt är klokare att dra ner, återhämta eller byta typ av träning.

Och för dig som vill prestera handlar det inte om att göra mindre.

Det handlar om att kunna träna smartare och mer hållbart utan att hela tiden köra över kroppen för att följa ett schema.

Jag vill att du ska kunna träna med din egen rytm, inte emot den.

Och framför allt vill jag att du ska börja förstå vad som faktiskt är normalt för just dig.

Det här är för dig som tränar och vill förstå kroppen bättre

Kanske tränar du mycket och tycker egentligen om att pressa dig.
Kanske har du ett lopp, ett mål eller en prestation framför dig.
Kanske tränar du mest för att må bra, men märker att kroppen inte alltid svarar likadant.
Du kanske har perioder där du känner dig stark, snabb och återhämtad. Och andra där samma träning plötsligt känns mycket tyngre.
Kanske märker du tydliga förändringar före mens. Kanske har mensen blivit oregelbunden.
Kanske är du i perimenopaus och känner att kroppen inte längre fungerar som den gjorde för några år sedan. Eller så har du aldrig egentligen lärt dig att läsa kroppens signaler utan bara följt schemat och gjort det som stod där.
Det här handlar inte om att bli rädd för träning.
Och det handlar inte om att börja anpassa hela livet efter menscykeln.
Det handlar om att få fler verktyg för att förstå hur just din kropp svarar på belastning, återhämtning och olika faser i livet. För när vi börjar se mönstren kan vi också börja fatta bättre beslut. Inte utifrån rädsla.
Utan utifrån information.

Write your awesome label here.

Jag tror att vi gör det för komplicerat när vi försöker förstå kvinnokroppen genom generella mallar innan vi ens har lärt känna vår egen.

Därför börjar jag nästan alltid med spårning.

Inte för att kontrollera kroppen.

Utan för att börja se mönster.

Hur känns energin genom månaden?

När återhämtar du dig bra?

När förändras sömnen?

Hur reagerar magen?

När känner du dig starkare i träningen?

När blir du mer känslig för stress?

Hur ser blödningen ut?

Och vad händer med humör hunger, motivation och kroppskänsla?

När vi samlar den informationen över tid börjar kroppen ofta bli mycket lättare att förstå.

Då kan vi också börja skilja på sådant som är en del av din naturliga rytm och sådant som kanske är ett tecken på att belastningen blivit för hög.

Jag älskar träning och prestation.

Jag vet hur det känns att vilja bli starkare, snabbare och bättre. Och jag tror inte att lösningen är att kvinnor ska börja vara rädda för att träna hårt bara för att vi har en menscykel.

Tvärtom.

Men jag tror att vi behöver bli bättre på att förstå hela belastningen på kroppen.

Träning är en belastning som kroppen behöver kunna återhämta sig från för att vi ska bli starkare av den.

Hur vi svarar på samma pass påverkas därför inte bara av vilket pass vi gör.

Det påverkas också av sömn, energiintag, psykisk stress, återhämtning, tidigare träningsbelastning, hormonella förändringar och var vi befinner oss i livet.

Menscykeln kan vara en del av den informationen.

Men den är inte hela svaret.

Forskningen visar idag att det finns individuella variationer i hur kvinnor upplever och presterar genom menscykeln, men det finns inte tillräckligt stark evidens för att säga att alla kvinnor ska träna på samma sätt i varje fas.

Det är också därför jag inte vill ge dig ännu en fyrkantig mall.

Jag vill att du ska börja förstå din egen respons.

Hur känns kroppen?

Hur återhämtar du dig?

Hur svarar du på hårdare pass?

När känns kroppen stark och stabil?

När börjar signalerna förändras?

Och finns det mönster som återkommer över tid?

För mig är det där cykelspårningen blir värdefull.

Inte för att tala om för dig exakt vad du “får” träna en viss dag.

Utan för att ge dig mer information om din egen kropp.

Somatiska rörelser kan också bli en del av det här arbetet, som stöd för kroppskännedom, återhämtning och förmågan att uppfatta signaler tidigare.

Målet är inte att träna efter en kalender. Målet är att förstå kroppen så väl att du kan fatta bättre beslut om belastning och återhämtning.

Jag delar gärna in menscykeln i olika faser, inte för att skapa ännu en mall som kvinnor ska passa in i, utan för att det kan hjälpa oss att förstå hur kroppen förändras över tid och vilka mönster som kan vara värda att följa.

För mig handlar cyklisk träning inte om att säga att du alltid ska träna hårt i en viss fas och alltid ta det lugnt i en annan. Forskningen stödjer inte ett sådant generellt upplägg för alla kvinnor. Däremot vet vi att hormonnivåerna förändras genom cykeln, och många kvinnor upplever också återkommande variationer i energi, återhämtning, sömn, hunger, humör och hur träningen känns.

Det intressanta blir därför inte vilken fas som är “bäst”, utan hur du reagerar genom din egen cykel.

Menstruationen

Under menstruationen är nivåerna av östrogen och progesteron låga. För vissa kvinnor känns det här som en fas där kroppen vill ha mer återhämtning, särskilt om blödningen är riklig, sömnen varit sämre eller energin redan är låg.

Andra känner sig helt okej och kan träna ungefär som vanligt.

Jag ser därför inte menstruationen som en automatisk viloperiod. Jag ser den som en fas där det kan vara extra värdefullt att känna efter hur kroppen faktiskt mår.

För vissa passar promenader, Pilates, somatiskt arbete, lättare styrka eller lugnare kondition bättre här. För andra finns ingen anledning att dra ner bara för att mensen har börjat.

Det viktiga är att vi inte går emot tydliga signaler bara för att träningsschemat säger något annat.

Follikelfasen

Efter menstruationen börjar framför allt östrogenet stiga.

Många kvinnor upplever då successivt mer energi, bättre motivation och större tolerans för belastning. För vissa kan det vara en period där hårdare intervaller, tyngre styrka eller mer kvalitativ träning känns bättre.

Det betyder inte att follikelfasen automatiskt gör kroppen redo för hög intensitet.

En kvinna som sovit dåligt, ätit för lite, har hög livsstress eller redan bär på mycket träningsbelastning är inte automatiskt återhämtad bara för att hon befinner sig i den här delen av cykeln.

Fasen kan ge oss information, men den måste alltid ses tillsammans med resten av kroppen och livet.

Runt ovulation

Runt ovulation når östrogenet ofta sin högsta nivå och vissa kvinnor upplever att de känner sig starkare, mer explosiva eller mer motiverade.

Andra märker väldigt liten skillnad.

För mig blir det därför mest intressant när samma mönster återkommer över flera cykler.

Om du ser att du gång på gång känner dig stark, återhämtad och kapabel under en viss period kan det vara värdefull information i planeringen, särskilt om du tränar mot prestation.

Men det ska fortfarande bygga på din faktiska respons, inte på en generell regel.

Lutealfasen

Efter ovulation förändras hormonmiljön igen.

Progesteronet stiger och många kvinnor upplever mer variation i temperatur, sömn, hunger, humör, vätska, återhämtning och upplevd ansträngning.

För vissa märks det väldigt lite.

För andra blir skillnaden tydligare, särskilt senare i lutealfasen.

Det betyder inte att lutealfasen är en dålig träningsfas.

Men om samma träningspass plötsligt känns betydligt tyngre, sömnen försämras, hungern ökar, återhämtningen blir sämre eller kroppen känns mer känslig för stress, då tycker jag att det är viktigt att ta den informationen på allvar.

Det kan vara klokare att justera intensitet, volym eller typ av träning än att gång på gång pressa igenom samma upplägg oavsett vad kroppen signalerar.

När vi kör över kroppen ...

Det är också här helheten blir viktig.

Om den samlade belastningen blir för hög över tid, särskilt i kombination med för lite energi, otillräcklig återhämtning, sömnbrist och hög psykisk eller emotionell stress, kan det påverka den hormonella och reproduktiva hälsan.

Menscykeln kan då bli en av kroppens tydligaste signaler på att den totala belastningen är för hög.

Det kan visa sig genom mer oregelbundna cykler, förändrad blödning, utebliven menstruation, tydligare PMS, försämrad återhämtning eller en kropp som känns mindre robust mot belastning.

...lite för länge

Det betyder inte att varje förändring i cykeln beror på träning eller stress.

Men det betyder att menstruationsfunktionen är en viktig del av helheten och inte något vi ska behandla som frikopplat från hur vi tränar, äter, återhämtar oss och lever.

För mig är därför de olika faserna inte fasta regler.

De blir ramar att observera inom.

Vi tittar på hur du mår, hur du återhämtar dig, hur träningen känns, hur cykeln beter sig och om samma mönster återkommer över tid.

På så sätt kan cykeln bli ett verktyg för att förstå hur kroppen tolererar den samlade belastningen, inte ännu ett system som kroppen måste anpassa sig till.

Symptomen kommer också med information

Det är inte bara själva cykelfasen jag tittar på.
Jag tittar också på vilka symptom som kommer, när de kommer och om de återkommer på samma sätt över tid.

Om du får huvudvärk, sömnproblem, kraftig hunger, humörsvängningar, svullnad, låg energi, smärta eller tydligt försämrad återhämtning i en viss del av cykeln, då är det information.

Det betyder inte att vi kan läsa av en enskild signal och direkt veta exakt vad den beror på. Men när samma mönster återkommer över flera cykler kan det hjälpa oss att förstå mer om hur kroppen hanterar belastning, återhämtning, energi och hormonella förändringar.

För mig handlar det därför inte om att bara fråga:

Vilken fas är du i?

Utan också:

Vad händer i kroppen i den här fasen?

Vilka symptom återkommer?

Vad verkar förstärka dem?

Vad hjälper kroppen att återhämta sig bättre?

Det är där cykelspårningen blir så värdefull.

Symptomen blir inte bara något vi försöker trycka undan.

De blir en del av kroppens kommunikation.

Och när vi börjar se mönstren kan vi också börja göra mer informerade val kring träning, återhämtning, sömn, stress och kost

Kost som stödjer både prestation och cyklisk hälsa

För mig handlar kost inte bara om att prestera bättre på träningen.

Jag ser kost, cykelspårning, återhämtning, nervsystem och träningsbelastning som delar av samma helhet.

Det handlar också om att ge kroppen tillräckligt med energi och näring för att kunna återhämta sig, bygga upp vävnad, producera hormoner och upprätthålla en välfungerande menstruationscykel.

Write your awesome label here.

Kost för din hälsa

När energiintaget blir för lågt i förhållande till vad kroppen faktiskt behöver kan det påverka mycket mer än bara prestationen. Återhämtningen kan försämras, sömnen förändras, hungersignaler och humör kan påverkas och menstruationscykeln kan bli mer oregelbunden eller försvinna.

Därför tittar jag inte bara på vad du äter, utan också på om kroppen faktiskt får tillräckligt i förhållande till träningen och resten av livet.

För den som tränar mycket blir också tajmingen viktig. Att fylla på efter träning, få i sig tillräckligt med kolhydrater runt mer krävande pass, protein för återuppbyggnad och tillräckligt med fett och mikronäring över tid är inte bara prestationsfrågor. Det är också en del av att skapa en kropp som har resurser nog för återhämtning och hormonell hälsa.

Samtidigt vill jag inte skapa ännu ett regelsystem kring mat.

Målet är inte att du ska bli mer kontrollerad.

Målet är att maten ska stötta kroppen så att träningen kan bygga dig, istället för att hela systemet hela tiden behöver kompensera för underskott.

Det är därför jag ser kost, cykelspårning, återhämtning, nervsystem och träningsbelastning som delar av samma helhet.

En sak tycker jag är viktig att säga när vi pratar om forskning på kvinnor och träning:

Forskningen kan inte ge oss tydliga svar på frågor som vi ännu inte har studerat tillräckligt bra.

Mycket av den träningsfysiologi vi använder idag bygger fortfarande på forskning där män varit överrepresenterade. Även när kvinnor har inkluderats har menstruationscykel, hormonell status och reproduktiv livsfas många gånger inte följts eller verifierats på ett sätt som gör att vi faktiskt kan förstå hur kvinnlig fysiologi påverkar träningsresponsen.

Det betyder inte att cykeln eller hormonerna är oviktiga.

Det betyder att forskningen fortfarande har stora luckor.

Vi har inte olika hormoner från kvinna till kvinna.

Vi vet att en naturlig menstruationscykel följer ett hormonellt mönster med förändringar i framför allt östrogen och progesteron genom menstruation, follikelfas, ovulation och lutealfas.

Det är därför jag tycker att de olika faserna är ett viktigt biologiskt ramverk att förstå.

Det som däremot kan skilja sig mycket är hur vår kropp reagerar i den hormonella miljön.

En kvinna kan känna stor skillnad mellan faserna medan en annan märker betydligt mindre. Och samma kvinna kan också uppleva sin cykel olika under olika perioder i livet.

Det påverkas bland annat av sömn, energitillgänglighet, träningsbelastning, psykisk och emotionell stress, återhämtning, ålder, sjukdom, graviditetshistoria, perimenopaus och vad som i övrigt händer i livet.

Det betyder inte att vi ska kasta bort fasmodellen bara för att kvinnor är olika.

För mig handlar det om att använda faserna som ramverk och individens kropp som facit.

Fasen hjälper oss att förstå vilken hormonell miljö kroppen befinner sig i.

Cykelspårningen hjälper oss att förstå hur just du svarar på den.

Det är här forskningen fortfarande behöver bli bättre

Studier på menstruationscykel och prestation är ofta små, använder olika metoder och har inte alltid verifierat hormonella faser tillräckligt noggrant.

Det gör resultaten svårare att jämföra och är en viktig anledning till att vi ännu inte kan säga att det finns ett enda vetenskapligt fastställt träningsupplägg som passar alla kvinnor genom cykeln.

Men jag tycker att det är en enorm skillnad mellan att säga:

“Vi vet inte allt ännu.”

och att säga:

“Det spelar ingen roll.”

Det är inte samma sak.

Avsaknad av stark forskning är inte ett bevis för att kvinnans cykliska fysiologi saknar betydelse.

Det betyder att vi behöver mer och bättre forskning på kvinnor.

Min erfarenhet är en del av det här arbetet

Jag vill också vara tydlig med vad som är forskning och vad som är min egen erfarenhet.

Under de senaste två åren har jag själv arbetat mer strategiskt med min träning utifrån min cykel, återhämtning, totala belastning och hur kroppen faktiskt svarar.

Jag har också arbetat med kvinnor där vi följt menstruation, symptom, energi, sömn, träning, återhämtning och andra delar av livet över tid.

Det jag ser är inte att alla kvinnor följer exakt samma mönster.

Det jag ser är värdet av att börja förstå kvinnan som cyklisk.

När vi tar hänsyn till faserna som ramverk och sedan lägger individens sömn, stress, energiintag, träningsbelastning, nervsystem, återhämtning och symptom ovanpå, får vi en mycket mer användbar bild av hur kroppen faktiskt mår och vad den klarar av just nu.

Och för mig är målet större än att bara prestera bättre på ett enskilt pass.

Jag vill att kvinnan ska kunna bli starkare, utvecklas och prestera samtidigt som hennes cykliska hälsa fungerar, symptomen minskar och kroppen känns mer robust över tid.

När du vill gå djupare - Balance

För vissa räcker det att börja spåra sin cykel, förstå sina mönster och göra mindre justeringar i träning,
återhämtning och kost. För andra finns det mer att förstå.

Kanske vill du fördjupa dig i hur din kropp fungerar som helhet. Kanske återkommer samma symptom månad efter månad. Kanske tränar du mycket men känner att kroppen inte svarar som den borde. Eller så vill du helt enkelt få ett mer individuellt stöd där vi kan lägga pusslet tillsammans.

Det är där Balance kommer in, Balance är mitt mer fördjupade och individuella upplägg för kvinnor som vill förstå sin kropp bättre och arbeta med helheten över tid.
Upplägget kan skräddarsys beroende på vad du behöver.

Cyklisk träning, prestation

För vissa ligger fokus mer på cyklisk träning, prestation och återhämtning. Om du framför allt vill ha hjälp med att lägga upp träningen utifrån din cykel, återhämtning och prestationsmål kan du också välja min coaching inom cyklisk träning.

Där ligger fokus mer direkt på träningsplanering, belastning, återhämtning, cykelspårning och hur vi kan hjälpa dig att utvecklas utan att köra över kroppen.

Cyklisk hälsa

För andra ligger fokus mer på stress, nervsystem, sömn, kost, energi, symptom och hormonell hälsa.

Du kanske inte riktigt känner igen din kropp längre. Du lever med återkommande PMS eller PMDS, oregelbunden eller utebliven mens, befinner dig i perimenopaus eller vill helt enkelt förstå din kvinnliga kropp bättre och skapa mer balans i kropp, sinne och vardag.

För dig

Och för många behöver vi arbeta med flera av delarna samtidigt.

Vi använder cykelspårning som en viktig del av arbetet, men vi tittar också på hur du äter, tränar, återhämtar dig, hur kroppen reagerar på stress och vilka mönster som återkommer genom cykeln.

Balance handlar inte om att få dig att passa in i en färdig modell.

Det handlar om att förstå din kropp, din rytm och vad som faktiskt behöver mer stöd.

Varför jag arbetar med det här

Jag kom till en punkt i livet där allt hade blivit för mycket.

Träningen, arbetet, mammarollen, prestationspersonen i mig, ansvaret och kraven. Jag hade länge varit väldigt bra på att fortsätta, pressa mig och få saker att fungera.

Till slut gjorde kroppen inte det längre.

Den samlade stressen började påverka hur jag mådde, hur jag återhämtade mig och hur jag kunde träna. Det blev extra tydligt eftersom jag själv befann mig mitt i en satsning inom triathlon och plötsligt insåg hur lite kunskap jag upplevde fanns om kvinnans fysiologi, menstruationscykeln, stress, återhämtning och hur allt det faktiskt hänger ihop.

Jag började därför studera vidare.

Jag fördjupade mig i kvinnlig fysiologi, cyklisk kvinnohälsa, nervsystemet, stress, återhämtning och hur kroppen kan få bättre förutsättningar att växla mellan belastning och vila.

Det var också där jag hittade det somatiska arbetet.

För mig blev det en viktig pusselbit, eftersom jag började förstå att vi inte alltid kan tänka oss ur det kroppen bär på. Vi behöver också arbeta med kroppen genom rörelse, kroppskännedom, trygghet och nya erfarenheter.

När jag sedan började väva samman fysisk träning, neurovetenskapligt informerat somatiskt arbete och cyklisk kvinnohälsa började helheten falla på plats.

Jag hämtar kunskap från modern fysiologi och forskning, men är också nyfiken på äldre perspektiv och traditioner som länge har sett kvinnokroppen som rytmisk och föränderlig snarare än statisk.

Det är där mitt arbete står idag.

Jag vill inte bara coacha kvinnor i vad de ska göra.

Jag vill ge dem kunskapen att förstå varför kroppen reagerar som den gör, vilka signaler den ger och hur de själva kan börja fatta bättre beslut kring träning, återhämtning och hälsa.

För mig är det kanske den viktigaste delen av allt.

Jag vill att fler tjejer och kvinnor ska få den kunskap om sin kropp som jag själv önskar att jag hade fått mycket tidigare.

Träna med kvinnans kropp, inte emot den